“Forskning på stamceller skulle kunna bereda vägen för upptäckt av nya läkemedel som skulle kunna bota eller t.o.m. förebygga en del av de svåraste sjukdomarna hos människa. Tillsammans måste vi avgöra om sådan forskning går att försvara, eftersom det åtminstone för närvarande krävs mycket tidiga embryon för att få fram stamceller till forskningen. Vi har en unik möjlighet som skulle kunna revolutionera behandlingen av olika sjukdomar, bl.a. cancer. Ska vi totalt avvisa den möjligheten eller ska vi närma oss frågan på ett känsligt och klokt sätt, med adekvata etiska riktlinjer och ett tydligt regelverk, så att vi kan gå vidare? Forskarna kan naturligtvis inte ge svar på alla frågor, men utan ytterligare forskning kommer vi aldrig att veta vilka medicinska framsteg vi skulle kunna göra. Det kanske t.o.m. skulle bli möjligt att skapa stamceller direkt från vuxna celler, utan att använda embryon.
Azim Surani (Cambridge, Storbritannien)

"En gång, när jag höll på med transgena grodor, berättade jag för min frisör om vad jag gör på jobbet. Hon lyssnade på mig och sedan sade hon att jag borde skämmas. ’Så får du väl inte göra. Gud har skapat grodan så att den ska vara precis som den är och det är inget som du ska försöka ändra på.’ Å andra sidan är det många som tror att kloning av humana celler och stamcellsforskning skulle kunna göra underverk. Det är ingen tvekan om att stamceller har en stor terapeutisk potential. Men det finns fortfarande en hel del att göra innan vi förstår fullständigt hur genomet fungerar.
Irina Stancheva (Edinburgh, Storbritannien)

Den urgamla frågan om arv kontra miljö har inget entydigt svar: i hur hög grad är det det förutbestämda genetiska arvet respektive signalerna från omgivningen som påverkar hur vi människor utvecklas och vilken personlighet vi får? Tack vare den epigenetiska forskningen vet vi nu att det finns mekanismer bortom den genetiska determinismen (det finns ingen ”intelligent design”) och det ger oss frihet att leva helt och fullt som individer. Detta visas bäst av genetiskt identiska tvillingar som kan utveckla skilda sjukdomsprofiler och livsöden. Alltså är vi ”något mer än summan av våra gener”, och det är sannolikt att epigenetisk forskning kan få väsentlig betydelse för kulturella och etiska värden i vårt ”postgenomiska” samhälle.
Thomas Jenuwein (Wien, Österrike)

”Man vet aldrig vart grundforskning kommer att leda. Einstein förutsade att det var möjligt att göra en atombomb. Han tyckte inte om det, men han förutsade att det var möjligt och att han inte kunde stoppa det när kunskapen väl var tillgänglig. Jag antar att det är vår plikt som forskare att hålla folk informerade om vad som är möjligt, och vad som inte är möjligt. Men att slutgiltigt bestämma hur den ska användas – det är nog inte vi som ska göra det. Det är samhällets sak. Problemet är att politiken och den allmänna opinionen alltid ligger ungefär fem år efter i sådana här frågor. Formellt sett skulle varenda liten bit främmande DNA som vi sätter in i en organism kräva tillstånd, oavsett om det är i en bakterie eller en bananfluga.
Bas van Steensel (Amsterdam, Nederländerna)