Miljöberikning används av djurskötare för att understödja välmåga och livskvalité hos djuren de tar hand om. Detta innefattar att hitta sätt att stimulera både kognitiv och fysisk aktivitet genom lek och problemlösning. Det här är den modell vi har som bäst efterliknar utbildning hos människa. Alena Savonenko och hennes forskargrupp vid Johns Hopkins School of Medicine i Maryland använde miljöberikning för att undersöka kopplingen mellan ökad mental aktivitet vid problemlösning och förbättringar av demens hos möss med Alzheimers sjukdom. Först testade de en mus minne i en ”Morris vattenlabyrint” i vilken musen, som gärna vill hålla huvudet över vattenytan, måste navigera för att hitta en plattform strax under vattenytan att rädda sig upp på. Ett andra test undersökte hur chock kan ha en inverkan på minnet: visa en mus ett ovanligt föremål samtidigt som du gör ett kraftigt oljud, och den stelnar till av skräck. Om musen har en ökad inlärningskapacitet är en påföljande exponering för föremålet tillräcklig för att framkalla en rädsloreaktion. Alzheimermöss som hölls i berikade miljöer presterade bättre i båda minnestesterna vilket stödjer uppfattningen att kognitiv stimulans bromsar nedgång till följd av Alzheimers.